I feel fine

Intressant dag. Knäpp av stillasittande. Ont i huvudet av för mycket läsning med för kassa glasögon.

Och efter lunchen höll jag på att svimma.
Fastän jag åt bra. Fastän jag satt ned.
Detta är inte helt ovanligt för mig, med svimningsattacker alltså. Men de brukar (oftast) komma då jag inte ätit ordentligt och/eller stått upp för länge i samband med stress.
Jag kände hur jag blev kall och kroppen domnade, Helenas (utbildaren) röst försvann i det dånande surrandet i huvudet och jag kände hur jag liksom gled iväg. Återfann världen när Helena höjde rösten och sa "Nu somnar snart Kakan". Det kändes ju lite pinsamt, när så icke var fallet.
Vad säger man? Allt låter väl som en bortförklaring.

Annars har jag faktiskt börjat sköta mig med maten.
Äter frukost, lunch och numera oftast något på kvällen även då inte Elviran är här. (När hon är här äter jag alltid i sällskap med henne.) Dessutom dricker jag mellan 3-4 liter vatten om dagen, så det känns bättre nu.

Blev mycket telefonsnack i kväll. Först systeryster, sen P och nu sist Ellagullan. Najs.

Lördag, well, mycket förberedelser inför kalaset, men tänker verkligen inte överdriva nåt. Det hoppas jag att folk heller inte förväntat sig! Släkt klockan 11, vänner klockan 16. Så att inte alla väller in på en gång, som förra året, pjuuuuh!...

En (f.d)kursare SMSade mig tidigare idag, och -Jaaa E, det är nog så, och vet du? Det känns toppen! Hoppas det gick bra på af idag :)


Jag är inte lika stolt över mig själv längre, men må så vara. Tar det i etapper.


Brännmärket jag lyckades snitsa till i handen för några veckor sedan har bleknat till ett rödflammigt ärr. Det kliar ännu inuti, men det får jag nog lära mig stå ut med.

Det var nog allt för mig just nu.
Sov gott vackra, vita, winter wonderland.