fredag 30 januari 2009

Näehepp

Jag är trött, men fastnat framför TVn. Dock fått lite gjort ikväll, för en gångs skull.
Men nu blir det natten.
En timme senare än tänkt. Så får det vara.

God natt med er!

Woho, klarade provet!

"Överträffar vida kraven" blev omdömet för mitt specialkostprov.
Jag blev så glad att jag började böla. Äntligen har poletten trillat ned!


Brännmärket i handen ser inte så farligt ut. Inte känns det särskilt mycket heller. Det är lite rosa-vitt och skrynkligt.
Jag kommer dock bli tvungen att linda handen, för att dämpa stötar då det är mitt i greppet på kniven. Inte så praktiskt.


Fick färdigt det mesta idag. Dock gjorde inte jag själv så mycket, var mest snurrig och vimsig, som vanligt, men Daniel var kvick att få undan.
Tror att jag har koll på läget till i morgon, känns lugnt i alla fall.
Får väl se hur det kan tänkas gå.

Ikväll ska jag sova massor.
Klockan åtta ska jag krypa till kojs. Alarm till klockan tio imorgon. Och är jag inte utsövd efter det, då vete faan!
I morse rann det så mycket näsblod att jag knappt fick stopp på det. Så under dagen har jag känt mig lite igenkorkad...


Rökfri i en månad, och det känns väl inget speciellt. Det som gör skillnad är det jävla kliandet i halsen och att man inte pausar. Bara släpper köket en stund ibland och går ifrån. Ser lite dagsljus. Men yeah, yeah.

Klantarslet Karin

Jag tog av två oanvända kastruller från spisen, ställde undan dem uppochned och la handen mot botten på en av dem.
"Ppppssshhhttt" lät det och så fick jag ett fint, rosa märka i handflatan.
Så jävla klantigt!
Sitter med handen omlindad och väntar på att tiden ska gå så att medlet får verka ordentligt... Måste tillbaka ut i köket och fixa inför imorgon. Blir galen av att bara sitta här!

Hälla av skyn och reducera ned så att vi kan sätta igång med rödvinsåsen.
Koka klart gratängen.
Med mera, med mera, med mera!....

Skönt att inte ha något planerat för kvällen, så jag ska sova som en gris!

torsdag 29 januari 2009

Snurrig dag

Idag har jag gjort tusen grejer känns det som. Och nästan inget blev klart. Surt. Så mycket kvar i morgon då att göra, inför lördag.
Rosta tomater, torka skinka, potatisgratäng, koka klart kalvskyn, rödvinssås, koka bönor, rensa bland alla skott och blad (varit mycket halvsunkigt och dassigt ett tag nu). Plus också mina ordinarie rätter!

Erik kom förbi idag, kul att se honom. Brist på tid gjorde dock att pratstunden blev alltför kort, jag hade gärna hört mer om hans praktik!
Yeah, yeah.


Inte en enda dag har vi varit klara med städningen innan klockan två. Inte heller innan halv tre.
Idag spolades golvet sista gången kvart i tre.
Need I say more?


Utgång på lördagkväll med lilla Linda. Ser fram emot det här, ska bli kul att dansa lite!
Men söndag, tja, jag har nästan helt tappat sugen. We'll see...

Nu ska jag stänga ner här. Har redan duschat så det blir tidigt i säng. Ska bli så grymt skönt att sova!

onsdag 28 januari 2009

Trött men nöjd

Träffade Elvira, lovely! Hon var lika glad som jag.


Ska hämta upp tvätten från tvättstugan (minus att inte ha egen maskin) och sen är det rakt ner i min nybäddade säng.

Bonne nuit!


Glömde berätta att jag inte fick veta hur det gått på provet.
Och vattenbadet blir inte renare, verkar det som.
Städade ur alla utdragslådor i varmkök, fick dem diskade (Björn var inte nöjd!). Jag fann allt möjligt lustigt däri. Mycket var förstört av väta. Bland annat receptpapper och rakblad till spishällen.


Sådärja, god natt

Myror i huvudet

Ack en sådan dag.
Inte en beställning. Trist. men nog så mycket att göra ändå. Mise en place för mina två rätter, och provlaga upp kycklingen, med tillbehör, inför lördag. Rörigt och stressigt (inte så mycket jag som var stressad, utan Daniel och alla på storhushåll, så det var ingen ordning alls).
Att jag kom i säng på tok för sent i går kväll underlättade inte. (Fastnade framför den jävla TVapparaten, förstår inte varför jag ens slår på den om kvällarna när jag inte är särskilt intresserad!)
Vid lunch kändes det som om jag hade en hel myrarmé i huvudet, för jag glömde bort att dricka vatten och hann inte ta halv tio-rasten. Huvudvärken har nu börjat ge sig, tuggat i mig en apelsin och slurkat i mig lite mineralvatten.


Hårfärgen blev inte bra. Den väldigt knalligt röda färgen på paketet blev i mitt hår nån dassig orange koppar.
Jag ser nu ut lite som ett grovborstigt svin med solsting!
Får färga igen.
Slapp i alla fall allergiskt utslag den här gången! Skönt det.


Elvira, Elvira. Idag får jag träffa Elvira!

Hem i skaplig tid, sova fler timmar än vanligt för att vakna, kanske, lite piggare än annars.

Egenstudierna "matsedelsplanering" går trögt. Ingen lust. Vill jobba med mitt slutprov i stället!
Slippa sitta sista veckan innan slutpraktiken med andan i halsen och sen kanske inte hinna klart i alla fall, det skulle kännas jävligt tråkigt. Tycker jag. När jag ändå är medveten om att det tar tid och fått se alltför många skräckexempel här.
Yeah, yeah.


Trött på Hr.K. Jag försöker avveckla. Igen.
Kan man inte vara monogam kan man väl åtminstone vara öppen om det?
Äsch. Jag lägger ner.

MrX har jag ännu inget skrivit om här, tror jag.
Jag finner honom fortfarande mycket intressant, även om jag hör lite skumma rykten om honom.
Men, naiv som jag är, vill jag bli motbevisad innan jag ger mig.
Jag vill inte tro ont om folk.
Att kunna sitta i timtals och diskutera, varvat med skoj och skämt, det gillar jag. Oftast är det ingen som orkar lyssna en längre stund på mig. Inte Hr.K i alla fall.
Men MrX, well, ja vi får se.... Det är inte så att hjärtat börjar bulta vid ögonkontakt, eller pulsen som skenar vid tanken på honom, nepp inte alls, utan jag är nog mest nyfiken.
Man måste ju börja i någon ände.


Den som pulsen däremot började rusa för, verkar jag förlora kontakten med. Trist, men sådant är livet. Det var inte meningen.
Och jag var för feg hela tiden.


Näehepp, skriva lite recept då...

tisdag 27 januari 2009

Nyklippt

Håret är nyklippt.
Najs som fasen!

Gjorde Specialkostprovet idag, kändes så jävla bra!
Får höra resultatet imorn.
Men det förvånar mig inte, möjligen förargar, om jag gjort något brutalt slarvfel!
Yeah yeah.


Visningen gick sådär. Purén jag hade till marulken var för lös, så det blev bara en stor blaffa som flöt ut. Suck. Och naturligtvis behövdes mer salt, känns det igen? Haha!
Skysåserna till båda rätterna blev lite för tunna.
Men för att vara första rätterna i varmkök, sen väldigt många veckor tillbaka, är jag ganska nöjd.
Chansen att jag ska få en hel marulk att jobba med verkar dock minimal...


Åt en väldigt otäck chokladpralin förut. Smaken av saffran, kanel (och nån mer krydda som jag inte helt kunde avgöra) med alltför bubblig julmust inbäddat i kola gjorde mig illamåendes och kände mig sjösjuk.
Dessutom vill inte smaken försvinna ur munnen. Usch!


Imorgon ska jag träffa min lilla skrutta, inte dumt alls.
Så på torsdag blir det Hindersmäss, och månadens storhandel blir av.

Att träffa älskade Tessan var kul, men tiden är alltid otillräcklig. Får försöka ses lite mer, på tu man hand, innan lilla pyret bestämmer sig för att kommer ut i kylan.
Tåget tillbaka till Örebro, och den halvtimmen jag skulle behövt vänta på min buss blev 45 minuter. Inte direkt vad man längtat efter. Men, det kunde ha varit värre. Jag kom ju hem i alla fall :)

Nu ska jag slänga i lite färg i håret så att jag slipper se ut som en sotad igelkotte.

Peace out

måndag 26 januari 2009

Kolsyreutsläpp i skolan

Vid den årliga kollen av brandsläckarna i torsdags eftermiddag, med en knall på 50 bar, släppte ledningarna ifrån sig gammal luft som spred sig över hela köket och medförde ett stoft som la sig på allt. ALLT! Hyllor, bänkar, dörrar, brädor, spisar, stekbord, kantiner, lesbanger, skålar, fönster, knivar, you name it, allt skulle städas, diskas, putsas på fredagsmorgonen!
Inte vad man längtar efter att göra en fredagsmorgon när det amerikansk frukost.

Fast helt ärligt, det gör mig ingenting att städa. Jag vill ha en ren och fräsch arbetsyta. Men inte före frukost. Och att det inte blivit ordentligt städat (på flera ställen) på väääldigt länge, underlättade ju inte precis.
Men nu är det gjort. Nu känns det bättre. Kalla mig konstig om du så vill.


Inte nog med att köket var nedskitat:
Vattnet var missfärgat!
Suck och stön...
Någon myndighet sa, utan att ha sett eller testat vattnet, att det inte är nån fara men vi inte bör dricka rent. Det hade inte med utsläppet att göra dock, hur de nu visste det.
Usch. Än idag var det en otäck bismak från kranarna. Får väl se om det blir ordning....


Nu är jag trött, men allt för rastlös för att krypa till kojs.

Parmalindad marulk

Denna vecka är jag själv i varmkök. Inte mig emot. Tvärtom! Hellre själv än med folk som inte kan samarbeta.

Har två rätter: Parmalindad marulk är den jag mest ser fram emot att få hållas med. Den andra är grillad gremoulatabiff.
Spännande!


Idag skurade jag ur vattenbadet, det var ju brunt i hela botten. Allt gick inte bort idag, så jag gör ytterligare ett ryck imorn, då SKA DET BORT!
Imorn tänkte jag också hinna med specialkostprovet.

Imorn ska jag träffa min finaste Tessan. Få klappa lite gosig vänta-bebis-mage.
Så på onsdag blir det surprise surprise att se mig.

Onsdag ska jag (förhoppningsvis) träffa Elvira.

Torsdag, well, Hindersmässan.

Fredag verkar lugn och ledig, kan behövas!

Lördag är det jobb på skolan, så får jag bossa i varmkök, moahahaha!
På kvällen blir det utgång.

Söndag pyser jag (förmodligen) till Stockholm en sväng. Joe är där i jobbet, så då får man passa på.

söndag 25 januari 2009

Ett års frihet

I veckan var det jubileum. Mitt eget. För min frihet.
Det är ett år sedan jag lämnade ett mycket dåligt förhållande.
Det är ett år sedan jag började jobba med mig själv, för att få må bra igen.

Jag har så sakteliga börjat bygga upp tron på mig själv. Jag kan le igen, utan någon större anledning. Ibland bara till ett glatt minne.
Ja, att jag ens börjat kunna plocka fram glada minnen på egen hand är framsteg det också.

Att jag utåt sett hela tiden varit glad och sprallig, är en lätt fasad man kan köpa i kvartersbutiken.
"Den som skrattar på dagen, gråter på kvällen" var det någon som sa, och ja, det kan man väl hålla med om många gånger.
Men nu slipper jag gråten.

Att vi nu har en rätt så god kontakt, och ett fungerande föräldraförhållande, gör hela delad-vårdnad-om-Elvira-grejen lättare att uthärda.
Det har varit många turer, fram och tillbaka. Bråk och skrik. Överenskommelser. Vänliga ord.
Med tiden kanske det kan bli en vänskap av det hela. Det är det alla skulle må bäst av.

Jag vet att med tiden kommer jag till fullo bli mig själv igen. Eller, så gott som med vissa modifieringar, ska väl tilläggas. Jag har ju ändå utvecklats, mognat, fått andra erfarenheter.

Nog om detta.

Specialkostvecka II

Nu när veckan av intensivt lärande, blandat med några praktiska uppgifter, är över för min del, tycker jag att det är lite ledsamt att jag inte får mer av det. Jag har tyckt det varit väldigt kul, och lärorikt.
Jag vill gärna lära mig mer, och det skulle vara roligt att få laga mat i gelékonsistens.
Men så är det, det är inte inplanerat för restaurangsidan av utbildningen.

Denna vecka ska jag försöka komma iväg till en optiker och få ordentliga glasögon.
Veckan som har gått har varit hopplöst suddig. Att sitta närmast whiteboarden underlättade inte mycket.

Även om jag tyckte att jag kände till en del innan veckan startade, så vet jag bättre nu. Jag visste inte ens att jordnöten inte är en nöt, utan en baljväxt. Pinsamt!
Men de olika mjölkallergierna var just inga problem, då jag själv är (ko)mjölkproteinallergiker. Då har man tänket på köpet.

måndag 19 januari 2009

Specialkostvecka

Yep, denna vecka är det specialkost som gäller. Sitta i skolbänken. Skriva. Läsa. Lyssna.
Jag kommer att bli knasig.
Och mina glasögon gör sig påminda. De vill bli utbytta. Behöver skaffa nya med ordentlig styrka i. Dessa är lite för klena. Det är ju några år sedan jag bytte sist.


Nu ska jag kika vad äggersättning är, egentligen.

torsdag 15 januari 2009

Stolt!

När jag gick ifrån köket fem över fyra, inget helt ovanligt fenomen när jag grejar med små projekt, och kom till omklädningsrummet var det nedsläckt och ekade tomt.
Skulle böja mig ner för att ta upp något jag tappade på golvet och höll på att inte kunna räta upp mig igen! Var så grymt trött i ryggen efter att ha stått upp hela dagen....!
På väldigt kort tid kan man glömma hur det är. Jag har ju knappt inte gjort annat än suttit i soffan den senaste veckan.
Men kul var det idag, att vara tillbaka.

Men det känns allt bra tomt utan lila grupp, de som gått ut på slutpraktik nu.
Helt skumt.
De har ju funnits där hela tiden, sen jag började...

Nu ska jag duscha och sen iväg med Hr.K och käka skräpmat, som jag längtat efter sen jag började piggna till.
Kommer må så fruktansvärt illa efteråt, men det får det vara värt!


Btw, inte ett bloss på länge nu, jag känner mig riktigt stolt över mig själv! Inte ens idag på skolan.
Följde med några ut, och bara stod där och talade. Var inte ens lite sugen.

Woooohoooo!

Efter viss tids argumenterande (tjat) har jag nu fått min vilja fram och får gå restauranginriktningen här på skolan.
Känns inte dumt.
Känns tvärtom bra.
Riktigt bra faktiskt.

Jag är så glad att jag går runt och småflinar för mig själv.

Även om det första jag fick göra var att ställa mig vid skärmaskinen och skiva upp kallskuret till morgondagens utskick.
Men det gör mig inte ett dugg!


Dags att slurpa i sig det sista av detta otäcka kaffe (varför kan de inte ha vettigt kaffe här?) och gå tillbaka ut.

Morsning korsning!

onsdag 14 januari 2009

Saknad

Satt och talade med en av dem från Paris-tiden, Miroslaw. Vi lärde känna varandra på språkkursen, vi var lika värdelösa båda två så vi hade mest kul i stället!
Han som introducerade mig för Black Dog.
Han är verkligen inte övertygad om att jag lugnat mig, att jag kommit till sans och faktiskt sköter mig nu för tiden, haha!
Hans smeknamn på mig, som hänger i fortfarande, är Crazy Girl.

Ett utdrag ur samtalet:
(Ha överseende med våran engelska, pliiiis??)

M: so tell me waht are you doing crazy girl
J: Me, i'm playing it cool, almost all the time! Went out on Sylvester and had a great
time, but i am now a nice, good girl. No crazy stuff ;);)
M: Karin, I dont know why but somehow I cant believe that you are quiet now
may I ask what color is you hear now?
J: Brown, why?
M: i am just looking for a proof that you are still crazy
J: But the hair is short and pointing at every possible direction
M: hmmmm I won?
M: and i thing you will be a last person who i call "normal" ps that is complement



Nu ska jag duscha och sen hoppa bums i säng. Annars kommer jag väl aldrig upp i tid i morgon!
Inget besök hos Hr.K som ni ser.
Får bli en annan gång i stället.

Nattinatt med er

Gaaaaaahhhh

Jag har tråkigt.
Jag har tråkigt.
Jag har tråkigt.
Jag har tråkigt.
Jag har tråkigt.
Jag har tråkigt.

Behöver jag säga att jag är grymt uttråkad?
Blir knäpp av att gå här hemma och inte göra ett skit...
Hostar så jag kräks(!) men imorn går jag iväg.

Har en massa energi till övers idag.

Ska kila ner till tvättstugan igen, sen blir det högen med smutsdisk som ska förintas.

Ikväll blir det nog ett besök hos Hr.K.

tisdag 13 januari 2009

HIttad

"Skillnaden mellan piercade och icke-piercade människor är att piercade inte bryr sig om att icke-piercade inte har några piercings....."

måndag 12 januari 2009

Glömsk

Det var något speciellt jag tänkte skriva, men har glömt. Är så trött...


Blir andfådd av att bara gå ut i köket, även om jag faktiskt börjar kunna andas som vanligt folk.

Nu ska jag läsa och sova.



Igår, efter att ha sovit hos mig halva natten, väckte Elvira mig kvart över tio på morgonen. Förstod inte alls vad som hänt. Den tösen sover aldrig så länge! Men jag hade ju inget emot de extra timmarna, förstås. Att hela dagen kändes knas efter det, är kanske inte så konstigt.
Men vi hann med det vi skulle ändå; städa ur granen, panta flaskor, handla. Och allt det vanliga så klart, mat, bus, gos, MyLittlePony-film (blivit standard, suck, är bra trött på de filmerna nu!) och läsa saga, pyssla, måla och rita.
Det är lika hemskt varje gång Elvira åker ifrån mig...

Hallon

Mata mig med färska skogshallon och jag blir din marionett.

Virusattack!

Jag som var (så gott som) frisk och kry under hela helgen blev påhoppad av ett nytt virus igår efter att Elvira blivit hämtad. Däckad av den nya febern blev jag liggandes på soffan, nedbäddad under mitt täcke och skakade. Jag hade sån frossa att när jag skulle gå och sova fick jag lägga två filtar ovanpå mitt duntäcke, klä mig i ett extra par sockar, lammullströja och mjukisbyxor. Ändå frös jag.
Så här dåligt mådde jag inte ens förra veckan då jag hallucinerade av febern.
Idag kan jag inte sträcka på mig, jag kan bara andas helt ytligt. Att hosta är en plåga då bröstet känns ihopklämt, och att jag måste dra djupa andetag, sträcka på mig. AJJ!


Men hoppet är det sista som lämnar människan, så jag hoppas på att vara bättre imorn. Annars får jag gå till läkaren då och få sjukintyg. För längre får jag inte vara borta utan ett intyg.

Yeah, yeah.

lördag 10 januari 2009

Oroad

Jag tycker inte att det är roligt när folk, särskilt barn, ramlar, slår sig, får något i huvudet. Tycker heller inte att det är roligt om de kör på varandra, eller missar sin upphängda piñata för att i stället pricka mitt i huvudet, eller den mest klassiska; skrevet på någon helt annan.

Sure, skadeglädje i all ära, den har jag också upplevt, men inte sådär!

Därför är det med snabbhet jag byter kanal när det är dags för det amerikanska hemvideoprogrammet.

Piggelin

Nope, det är inte bara namnet på glass och shots.
Igår när jag vaknade var jag pigg och kände mig riktigt kry.
Fann på en bot mot sjukan.
Hr.K kallas han.


Elvira mår bra men är trött, hon sov ingen middag idag. Nu är hon övertrött och bara gråter i sängen. Vill vara vaken längre.


En ny bekantskap skulle kika förbi igår, men det blev för sent så jag fick säga ifrån. Tyvärr.
Efter det somnade jag på soffan fastän jag längtade efter att få krypa ned i min nybäddade säng. Vaknade med nackspärr, vad klockan var har jag ingen aning om. Men jag tror inte det var så sent.


Mitt tangentbord har strejkat mer än vanligt de senaste dagarna. Och datorn startar om sig flera gånger i timmen.
Allt är bara ett enda ihopplock av gamla delar som ingen annan vill ha. Men jag har i alla fall en dator.

Bakade rulltårta idag som bror min, som ändå var ute och for, fick ta med till våra föräldrar som båda är sjuka. Mamma har varit det hela veckan och pappa insjuknade nyss. Samma skit som jag hade. Det som syrran och hennes karl drog med sig hit förra helgen, de jävlarna (jag menar det inte så illa som det låter)!
Anyhow. Bror skulle köpa med vispgrädde och göra i ordning som små bakelser åt våra föräldrar, får väl se hur det gått med den saken.

I morgon åker Elvira till sin far.

Jag har ett papercut på mitt finger.


Nu har tystnaden spritt sig. Lugnet infunnit sig. Elvira sover.

torsdag 8 januari 2009

Diagnos

Elvira har luftrörskatarr. Skönt få en diagnos och ny medicin. Idag var hon till dagmamman.
Trodde jag fått en bortbyting med mig hem. Hon var spralligare och gladare än hon varit på länge. Och det är ju inte så konstigt. Hon har ju saknat alla sina kompisar som hon inte träffat på tre veckor. Hon har ju haft jättetråkigt utan dem.

Jag har haft 40graders feber i dag och såg dansande hallucinationer mitt på dagen då det var som värst.
Behöver jag ens säga att jag däckade i säng rätt så kvickt då efter ett par Alvedon?
Jag sov i och för sig större delen av dagen.


Sitter och tittar på nåt om Hellacopters. Jag kan inte påstå att jag är ett riktigt fan till dem. Jag äger ingen skiva med dem. Vad fasen, fram till dess att jag såg dem live på Hultsfred, för en himla massa år sen, visste jag knappt vilka de var överhuvudtaget, hade väl lagom hört namnet. Men jag gillar musiken, även om det är lite skränigt.

onsdag 7 januari 2009

Ynklig

Jag känner mig liten, mycket liten.
Förutom i halsen. Den är svullen. Väldigt svullen. Och öm. Jag misstänker att den svalt en kaktus någon gång under natten.

Nacken och ryggen ömmar av feber. Ögonen ska jag inte ens börja tala om.
Näsan ser ut som på en rännstensunge...

Men mat måste fixas lik förbaskat. Pannkakor var väldigt längesedan vi åt. Så det blir det.
Elvira sover middag, sen ska hon till vårdcentralen för ny hostmedicin. Hoppas det blir någon vettig så hon blir av med hostan hon haft mellan 6 - 8 veckor.

Nu har jag ynkat färdigt.

tisdag 6 januari 2009

Tänkvärt !

"Det är inte så farligt om man har olika färg på huden. Det viktiga
är att man har samma färg på hjärtat."
Isabell, 7 år

lördag 3 januari 2009

Tveksam

Känner mig lite tveksam över vad jag ska göra med min eftermiddag.
Hade lovat mig själv att fördjupa mig i hemuppgifterna från skolan men med de siffror som ska användas har jag kommit fram till att jag inte fixar det här. Inte utan hjälp.
Jag har ingen här som kan hjälpa mig med detta. Jag trodde det, men jag hade fel.

Så, efter att Helen bjudit mig till sig för att spendera eftermiddagen i trevligt sällskap är jag inte längre så säker på att jag vill sitta här hemma och våndas, utan att få något vettigt gjort.
Jag kan sitta där och våndas, då har jag i alla fall väldigt trevligt samtidigt.
Dålig ursäkt, flykt undan arbetet? Javisst.
Jag ger upp.

Men jag har också flera andra saker som jag faktiskt måste göra.
För imorgon kommer Elvira, äntligen, till mig igen.
Då måste det vara dammsuget och skurat, och disken ska vara undan. (Mina egna mål/regler)
Hade tänkt hinna stryka och sätta upp nya gardiner i ena fönstret i vardagsrummet.


Ska fundera lite till, så får vi se hur det blir.
En eftermiddag i goda vänners lag kan aldrig vara aldrig fel. Eller?

fredag 2 januari 2009

Nytt år, ny blogg

Okej, nu är det gjort. Jag har skapat mig en ny blogg.
Har i flera år bloggat inom en community, men nu är det dags att ta klivet ut ur garderoben. Sluta gömma mig inom de små väggarna. Inga mer begränsningar.
Utom möjligen den censur mitt liv ibland behöver *harkel, harkel*
Både för min egen och för andras skull. Tror knappast att mina nära och kära vill bli uthängda med rumporna bara.


Ytterligare en nyårsafton har passerat. Jag har klarat av ett år till.
Mycket har hänt.
Jag lämnade Elviras pappa.
Blev inneboende hos en kompis, Pär. (Folk hade mycket roligt att tala om då.)
Elvira fyllde ett år.
Jag reste en vecka till Paris, återupplevde många minnen.
Det blev vår, ljuvligt.
Jag fyllde tjugofyra.
Jubel och hurrarop- blev sommar, lovely!
Jag flyttade till egen lägenhet mitt i byn (folk började naturligtvis tala igen).
Jag började min kockutbildning på Lernia.
Jag hade min första fest, det var sannerligen på tiden!
Det blev höst, med alla dess kval.
Kockutbildningen känns helt rätt.
Vintern kom.
Det blev jul.
Och sen tog 2008 slut och därmed min rökning.



Min nyårsafton som jag hade tänkt använda till skolarbete, och riktigt sett fram emot att få sitta och bara fördjupa mig i uppgiften, blev inte alls särskilt varken lugn eller sansad.

Först på dagen kom Jonny, vi ordnade lite mat och satte oss sedan att kika på film i väntan på Linda. Mer käk, skapligt med alkohol och sen impulsidén att fara in till Örebro och festa.
Så blev det. Panikombyte, tillfixande och kvickt ned till bussen. Lyckligtvis tar det bara två minuter att gå till hållplatsen från min bostad.
Vi körde på fjortisstilen och hade med färdkostdryck i halvliters pantflaskor.
Väl på stan kom funderingarna på var vi skulle ta vägen.
We ended up på Frimis. Det ekade ganska tomt men vi hade enormt roligt.
Efter tolv och X antal sedda fyrverkeripjäser skjutna vid slottet drällde det in folk och ljudnivån steg (Börjar man bli gammal när man tycker att volymen är för hög på krogen?).
Min tidsuppfattning försvinner efter bara något glas med alkoholhaltig dryck, så riktigt när Jonny försvann, det vet jag inte. Men någon gång innan jag själv och Linda var det.
Vi dansade, i stort sett, hela kvällen.
Detta känner vi båda av nu i efterhand, i form av riktig killer-träningsvärk.
Men mina nya skor får MVG, då de inte gav några skavsår och var fullt dansdugliga.

Men med lycka kommer olycka.
Träffade på en mycket trevlig, och riktigt vettig, karl.
Han bor dock på Elfenbenskusten. Lite för långt att pendla, haha.
Yeah, yeah.



Mitt skriftliga språk är långt ifrån perfekt. Detta är jag fullt medveten om. Jag använder gärna egna varianter på ord, vänder och vrider allt på mitt eget sätt.
Ska du läsa, får du vänja dig.

Min blogg kommer antagligen variera lika mycket och ofta som mitt humör skiftar.

Ibland skriver jag dagligen, eller till och med flera gånger på en dag.
Andra gånger kan det ta flera veckor.
Men då kliar det rejält i fingrarna och då blir det ofta rörigt. Detta är jag också mycket medveten om.
Det är inte alltid jag själv ens förstår.

Alors, my very first inlägg här.