DAGENS VILL HA: God hälsa
DAGENS KLÄDSEL: Jeans och topp, gröna chenillesockar med ögon på
DAGENS FRISYR: Sängkammarrufs (somnade med blött hår igår)
DAGENS HÄNDELSE: Blir att förbereda två-(eller tre-)rätters till imornkväll då Per, Tessan, Jonny och lilla Tuvan kommer hit och käkar med mig och Viran
DAGENS LÅT: Piluttavisan
DAGENS PLANER: Handla, fixa käk, färga hår, hämta Viran, baka
DAGENS SAKNAD: De nära och kära som man ser alltför sällan
DAGENS DUMMASTE: Halsont
DAGENS SJUKA: Snor, snor och åter snor
DAGENS DROG: Nässprej
DAGENS KRAM: Virans hejdåkram hos dagmamman
DAGENS PUSS: Hejdåpuss från Per imorse
DAGENS KÖP: Blir mat och hårfärg
DAGENS GODIS: Inget idag
DAGENS HUMÖR: Sisådär, hängig av förkylningen men ser fram emot morgondagen!
DAGENS ORD: Det blir inte bättre än du själv gör det till, så ta vara på alla chanser du får!
Jag kör på latmaskens stil idag och stjäl mallen som syrran börjat använda. Mycket praktisk. Säger det mesta.
Helgen var bra måste jag i övrigt tillägga.
I fredags, efter jobbat hos mamma, (som jag gjorde hela veckan) var det bowling med tjejorna. Jag förlorade, och då var allt som det skulle vara. Jag hade så himla kul och någon måste komma sist, så varför inte jag då, som inte tjurar över det? Haha! Fast några strikar satte jag allt, fler än någonsin förr, jag är stolt.
Lördagen, efter fått vakna upp med raringen tätt intill, så var det latisdag och myspys innan jag skulle träffa Sara som nyligen flyttat till Askersund från Umeå. Vi träffades i Paris där vi båda jobbade som au-pair. Det är några år sedan vi sist sågs så nu var det dags.
Vi gick till "Ritz", det där tjusiga, nyöppnade stället.
Visst, det var roligt att träffa Sara. Men dit går jag inte igen.
Det skulle vara för den lite äldre målgruppen och fine- jag kände mig väldigt ung, men volymen på musiken kan inte tilltala någon annan än unga tonåringar som nyss kopplat in värsta stereon med baslådor och hela kitet i sina traktorer. Eller möjligtvis stendöva människor. Jag hade sådan värk i öronen hela söndagen att det knappt var uthärdligt!
Dessutom var det så flashigt och stelt (slipstvång nästan) att det inte alls var min stil.
Nej tack, Pitcher's eller O'Learys är perfekt för mig. Där känns alla välkomna och man kan tala med varandra utan att skrika sig hes.
Låter jag gammal nu?
Söndagen vaknade jag toktrött och skapligt bakis av shottarna vi tyvärr drack på lördagskvällen. Men det var att pallra sig upp, få i sig lite frukost och susa iväg med Per till svärföräldrarna för att käka lunch. Jättetrevligt, verkligen.
Sist av allt, och bäst förstås, var att Elvira kom till mig. Lovely!
Igårmorse kom Tessan och Tuva hit. Vi gick på promenix runt om byn och avslutade med fika på konditoriet. En mycket bra start på veckan.
tisdag 29 september 2009
onsdag 23 september 2009
Praktik
Jag var på intervju för en praktikplats idag.
Jag vill inte ha praktik, jag vill ha ett jobb!
Får man säga så till arbetsförmedlingen?
Jag vill inte ha praktik, jag vill ha ett jobb!
Får man säga så till arbetsförmedlingen?
söndag 20 september 2009
Trött i ögat
Helgen avslutad, ny vecka imorgon då alltså.
Det har varit en mycket bra vecka.
Och helgen finns inget att klaga över heller.
-Längtar hem-
Det har varit en mycket bra vecka.
Och helgen finns inget att klaga över heller.
-Längtar hem-
måndag 14 september 2009
Storstädade idag
Japp, jag började storstäda under dagen och det fortsatte efter jag hämtat Elvira, då med hennes hjälp. Ojj vad kul hon hade! Jätteskoj riva ut alla grejer ur rummet, utom sängen och en byrå, och så fick hon riva lös med dammsugaren! Hon ville knappt sluta. Dessutom sjöng hon under tiden "städa, städa, städa" med en munter melodi. Tokigt flickebarn jag har. Undrar hur länge det håller i sig.
Sen däckade hon klockan tjugo i sex efter vi bråkat vid matbordet och jag sa att hon fick gå och lägga sig utan Bolibompa och utan bad (som hon älskar), och så blev det. Hon låg och pratade lite för sig själv och sen hörde jag snarkningar. Hon måste varit helt slut! Annars är hon uppe till efter åtta, helst ännu senare. Byta hennes blöja och ta på pyjamas fick jag göra medan hon sov. Nu hoppas jag bara att hon sover hela natten.
Sen däckade hon klockan tjugo i sex efter vi bråkat vid matbordet och jag sa att hon fick gå och lägga sig utan Bolibompa och utan bad (som hon älskar), och så blev det. Hon låg och pratade lite för sig själv och sen hörde jag snarkningar. Hon måste varit helt slut! Annars är hon uppe till efter åtta, helst ännu senare. Byta hennes blöja och ta på pyjamas fick jag göra medan hon sov. Nu hoppas jag bara att hon sover hela natten.
söndag 13 september 2009
Söndag!
Idag är det söndag.
Idag kommer Viran, jippiieee!
Dessutom har jag fått vakna upp med Per, lovely!
Idag kommer Viran, jippiieee!
Dessutom har jag fått vakna upp med Per, lovely!
fredag 11 september 2009
9/11
Ännu ett år har gått och minnena blir svagare för varje år. Skönt det.
Jag talar inte om terroristattentatet. Det var fruktansvärt!
Min stora händelse skedde, egentligen, inte den elfte - utan några dagar tidigare. Men "efterskalven" kom då, det är dem jag minns som mest. Det var, för mig, hemskt. Men med stöd av familj, vänner och smärtstillande går allt.
Jag avskyr doften av sjukhus, alltid gjort och inget blev bättre då. Men dropp, sprutor och vitt klädda, sterila människor med anonyma ansikten är numera inga större problem. Jag är nu van. Tyvärr.
Nu tänker jag mig för en gång extra.
Aldrig igen.
Jag talar inte om terroristattentatet. Det var fruktansvärt!
Min stora händelse skedde, egentligen, inte den elfte - utan några dagar tidigare. Men "efterskalven" kom då, det är dem jag minns som mest. Det var, för mig, hemskt. Men med stöd av familj, vänner och smärtstillande går allt.
Jag avskyr doften av sjukhus, alltid gjort och inget blev bättre då. Men dropp, sprutor och vitt klädda, sterila människor med anonyma ansikten är numera inga större problem. Jag är nu van. Tyvärr.
Nu tänker jag mig för en gång extra.
Aldrig igen.
Rasande disk och morrande råttor
Jag har en diskhög i köket som hotar rasa över mig och dammråttor som morrande skräms i hörnen.
Dags att snurra igång snabeldraken och reta upp råttorna för att sedan dränka disken.
Allt ackompanjerat av Cornelis Vreeswijk och ett glas vin.
Dags att snurra igång snabeldraken och reta upp råttorna för att sedan dränka disken.
Allt ackompanjerat av Cornelis Vreeswijk och ett glas vin.
onsdag 2 september 2009
Besök, BVC och Grodan VS. Masken - en fängslande historia
Idag kom Tessan och Tuva på besök så både jag och Elvira var nöjda.
Efter lite fika, prat och lek åkte vi in till mammas restaurang och käkade lite lunch.
Elvira (och jag) sov middag alldeles för sent så nu när klockan är halv elva har hon bara sovit i tjugo minuter...
Men lite sovmorgon blir det imorgon, hon ska till Barnavårdscentralen på 2½års-kontroll. Lite nervöst är det då hon har blåmärken, bulor, rivmärken och ärr överallt på sin lilla kropp eftersom hon klättrar, flänger runt, springer, ramlar och är överallt jämt! Jag vet att de säkert är vana med blåmärkesprydda barn, men ändå, jag kan inte sluta oroa mig för vad de ska tänka när de ser henne.
I övrigt är jag inte oroad för hur det kommer att gå, eftersom hon känner igen många färger, kan räkna lite, prata som en tok och sjunga, berätta om olika djur- vad de heter och hur de låter och mycket annat som barn ska kunna. Så det är nog inga problem. Pigg och glad är hon ju också.
Imorgon kommer Per hit en sväng, det längtar jag efter. Blir lite för lite nu för tiden tycker jag. Även fast det ju faktiskt är mycket mer än innan semester och så.
Men under semestertider sågs vi mest hela tiden, så det känns tomt som tusan nu.
Jag var och provjobbade på ett ställe förra veckan, vid två tillfällen. De sa att de skulle höra av sig för ett tredje tillfälle och avgöra efter det om jag ska fortsätta eller ej, men jag har inget hört. Dock gråter inte jag för det, stället kändes inte särskilt välkomnande då servisen och bossen rackade ner på kökspersonalen och skrek åt oss så gästerna hörde. Det kallar inte jag respekt.
Fast visst kände jag att Om jag skulle få jobb där, vet jag några ändringar som skulle behövas. Och jag tror faktiskt att jag skulle våga. Jag har nog såpass mycket skinn på näsan nu att jag törs.
Faktiskt.
Förra veckan såg jag något mycket fascinerande. En groda satt och studerade en daggmask. Det var kväll och lite regnigt. Perfekt för dem båda att vara ute på kvällspromenad. Jag upptäckte dem strax innan jag skulle sätta ned foten, tack och lov, så jag inte trampade på någon av dem! Jag blev kvar i säkert en kvart och kikade på dem.
Jag vet inte om grodan var lika mycket hungrig som den var nyfiken men intressant var det att se på dem. Daggmasken försökte väl egentligen fly för sitt liv, men grodan behövde ju bara flytta sina stora fötter lite granna för att hinna ikapp den stackars masken.
Rätt vad det var så smattrade det till i marken och allt jag hann se var att grodan rörde lite på huvudet och masken krampade ihop sig till en ålande liten boll. Detta hände vid upprepade tillfällen. Men under tiden jag var kvar, så åt grodan inte upp masken, jag vet som sagt inte om den kanske mest bara var nyfiken.
Emellanåt satte grodan en av sina långa tår på masken som för att hålla fast den, men tror ni det gjorde någon nytta? Knappast. Masken ringlade vidare, och grodan spanade.
Vem vet, kanske studerar de varandra fortfarande.
Imorgon har jag möte med försörjningsstöd och sen ska jag till banken och ordna med nytt kontokort då giltighetstiden löper ut denna månad.
Jag ska dessutom kolla med ny legitimation då min gick ut för ett par år sedan. Jag har varit alldeles för lat för att fixa med detta tidigare, min ursäkt har varit bankens sparsamma öppettider. Men nu är det dags. Jag är trött på att släpa med passet överallt.
Efter lite fika, prat och lek åkte vi in till mammas restaurang och käkade lite lunch.
Elvira (och jag) sov middag alldeles för sent så nu när klockan är halv elva har hon bara sovit i tjugo minuter...
Men lite sovmorgon blir det imorgon, hon ska till Barnavårdscentralen på 2½års-kontroll. Lite nervöst är det då hon har blåmärken, bulor, rivmärken och ärr överallt på sin lilla kropp eftersom hon klättrar, flänger runt, springer, ramlar och är överallt jämt! Jag vet att de säkert är vana med blåmärkesprydda barn, men ändå, jag kan inte sluta oroa mig för vad de ska tänka när de ser henne.
I övrigt är jag inte oroad för hur det kommer att gå, eftersom hon känner igen många färger, kan räkna lite, prata som en tok och sjunga, berätta om olika djur- vad de heter och hur de låter och mycket annat som barn ska kunna. Så det är nog inga problem. Pigg och glad är hon ju också.
Imorgon kommer Per hit en sväng, det längtar jag efter. Blir lite för lite nu för tiden tycker jag. Även fast det ju faktiskt är mycket mer än innan semester och så.
Men under semestertider sågs vi mest hela tiden, så det känns tomt som tusan nu.
Jag var och provjobbade på ett ställe förra veckan, vid två tillfällen. De sa att de skulle höra av sig för ett tredje tillfälle och avgöra efter det om jag ska fortsätta eller ej, men jag har inget hört. Dock gråter inte jag för det, stället kändes inte särskilt välkomnande då servisen och bossen rackade ner på kökspersonalen och skrek åt oss så gästerna hörde. Det kallar inte jag respekt.
Fast visst kände jag att Om jag skulle få jobb där, vet jag några ändringar som skulle behövas. Och jag tror faktiskt att jag skulle våga. Jag har nog såpass mycket skinn på näsan nu att jag törs.
Faktiskt.
Förra veckan såg jag något mycket fascinerande. En groda satt och studerade en daggmask. Det var kväll och lite regnigt. Perfekt för dem båda att vara ute på kvällspromenad. Jag upptäckte dem strax innan jag skulle sätta ned foten, tack och lov, så jag inte trampade på någon av dem! Jag blev kvar i säkert en kvart och kikade på dem.
Jag vet inte om grodan var lika mycket hungrig som den var nyfiken men intressant var det att se på dem. Daggmasken försökte väl egentligen fly för sitt liv, men grodan behövde ju bara flytta sina stora fötter lite granna för att hinna ikapp den stackars masken.
Rätt vad det var så smattrade det till i marken och allt jag hann se var att grodan rörde lite på huvudet och masken krampade ihop sig till en ålande liten boll. Detta hände vid upprepade tillfällen. Men under tiden jag var kvar, så åt grodan inte upp masken, jag vet som sagt inte om den kanske mest bara var nyfiken.
Emellanåt satte grodan en av sina långa tår på masken som för att hålla fast den, men tror ni det gjorde någon nytta? Knappast. Masken ringlade vidare, och grodan spanade.
Vem vet, kanske studerar de varandra fortfarande.
Imorgon har jag möte med försörjningsstöd och sen ska jag till banken och ordna med nytt kontokort då giltighetstiden löper ut denna månad.
Jag ska dessutom kolla med ny legitimation då min gick ut för ett par år sedan. Jag har varit alldeles för lat för att fixa med detta tidigare, min ursäkt har varit bankens sparsamma öppettider. Men nu är det dags. Jag är trött på att släpa med passet överallt.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)