Poetiskt?

Och jag ser på dig i smyg
Hallondoft i klänningstyg
Smyger runt din vita kropp i gräsets varma famn
Nära kommer närmare oh stunden griper tag

Klockan ringer för en ensam själ
Den har lånat röst av döden
Vill den illa eller vill den väl
När den räknar våra öden

Kom till mig nu
Nu händer det inget mer
Hotet är störst från det som du inte ser

Om du blir evig - vad händer då?

Du tvekar när du ser mig
Men kroppen blev min sköld
Och varje ärr är kärlek till mitt liv
Du tror att jag är farlig men se på mig igen
-jag skänker dig det liv som brinner än

Och kan du förlåta, då börjar det om
En del får visst aldrig nog
Du får väl bli som de
Och nu går du ensam
man kallar dig hård
Det kan du förlåta dem, de har väl nog med sitt

Om jag kommer tillbaka från min ö, tar du emot mig då
Varje dag, varje natt
så långt ifrån land på min ö
Har jag längtat till dig

Har du inte levt mitt liv, vet du ingenting
Se mig bara där jag står
och önska inget mer
Har du inte levt mitt liv, vet du ingenting
Ta min längtan här och nu men önska inget mer

-textrader, ur olika visor, av en nu lite bortglömd artist. Tänkvärda texter, säkerligen har de flesta hört dem, men, har någon lyssnat på dem?